Ett dygns observationer från alla stationer i Finland på en gång.
Varje punkt är en observationsstation, och dess färg är stationens egen mätning det valda dygnet. Värdena har inte utjämnats och utrymmet mellan punkterna har inte fyllts i: kartan visar bara det som verkligen mättes. Därför är kartan på sina ställen gles – stationerna finns där de finns.
Färgskalan sträcks alltid ut över just den dagens variationsbredd, och värdena finns i förklaringen. Samma färg betyder alltså olika temperatur olika dagar. På så sätt syns en julidag med fyra graders skillnad mellan stationerna inte i en enda färg. På temperaturkartan markerar ett lodrätt streck i förklaringen noll, när nollgränsen ligger inom dagens variationsbredd.
Det här är kartans viktigaste förbehåll, och det går inte att sluta sig till av årtalet. Antalet stationer den 15 juli under olika årtionden:
| Dag | Stationer | Temperatur | Nederbörd |
|---|---|---|---|
| 15.7.1900 | 10 | 1 | 10 |
| 15.7.1930 | 132 | 2 | 132 |
| 15.7.1950 | 195 | 2 | 195 |
| 15.7.1970 | 659 | 137 | 659 |
| 15.7.1990 | 472 | 144 | 470 |
| 15.7.2010 | 289 | 182 | 205 |
| 15.7.2026 | 247 | 191 | 174 |
Nätet av nederbördsstationer var i årtionden större än temperaturnätet: år 1930 mättes nederbörd vid 132 stationer och temperatur vid två. Antalet stationer var som störst omkring 1970 och har sedan dess sjunkit till under hälften. En temperaturkarta är alltså omöjlig före ungefär 1960-talet, men en nederbördskarta fungerar redan från 1900. Sidan väljer förvald storhet efter hur många stationer som verkligen mätte varje storhet – inte efter årtalet.